Hela dagen har jag gått runt och tyckt synd om mig själv för att jag är själv en dag som denna. Jag har varit ömklig och töntig :)

Innan spinningen kändes det som det jobbigaste jag skulle kunna utsätta mig för. Jag ville helst köpa 7kg godis och se på en snyftfilm, inte gå och träna helt själv på alla hjärtans dag. Dessutom är det sjukligt kallt ute så egentligen ville jag inte ens sticka ut näsan genom ytterdörren.

Jag pallrade mig till träningen tillslut i alla fall och tur var då det. Så fort jag kom in i salen kände jag att detta blir bra. Jag vet inte vart det kom ifrån men jag blev sjukt taggad och bara slängde bort alla dåliga, lata tankar. Jag var så satans (ursäkta...) stark idag. Benen och flåset orkade hur mycket som helst och det kändes så bra. Kanske att jag rentutav fått ut lite av min träning nu efter jul? Jag var så jäkla peppad hela passet och körde på som en galning, gryyym känsla!

Det är helt otroligt vad träning kan göra med mitt humör och min känsla. Jag gick från deppig till superglad och peppad på rekordtid.

Att det är ett kanonpass med exakt min musiksmak gör ju inte det hela sämre. Att cykla till Swedish house mafia och Robyn passar mig som handen i handsken.

Nu kan jag somna med ett leende på läpparna.
Hoppas ni också varit snälla med ert hjärta och låtit det jobba idag.

Eftersom jag är "gammal fotbollsspelare" så har jag en kärlek till att träna i "fotbollskläder". Om jag till exempel går på gymmet och springer i shorts och t-shirt och kanske till och med fotbollssockar känner jag mig som en fotbollsspelare och då känns det som att jag måste springa långt och fort bara för att leva upp till min outfit :)

Tar jag däremot på mig tights och ett linne känner jag mig mer som vilken träningstjej som helst som gillar att gå runt på gymmet och se snygg ut och spana på killar, haha nä så illa är det inte men ni kanske förstår poängen. Då har jag som ingen identitet som det känns som att jag får när jag klär mig som en fotbollsspelare...

Det är samma sak om jag ska ut och springa utomhus för då har jag ofta träningsdressen som vi fått med fotbollslaget för några år sedan och då känns det verkligen som att jag måste prestera som en vältränad fotbollsspelare när jag möter folk, jag ska ju orka springa efter en boll i 90 minuter...haha lite lustigt vad kläder kan göra.


Igår var jag fotbollsIda.


Imorse var jag vemsomhelst i spinningsalen. (Grävde fram ett gammalt favoritlinne från Reebok, ibland är det positivt att ha en rörig garderob, man kan göra fynd man glömt bort...)

Det blev spinning ändå, var så peppad på det vanliga måndagspasset så fick ersätta det med ett annat. Tyvärr inget pass som jag gillar särskilt mycket men det kändes bra ändå.
Jag har fortfarande en grotesk träningsvärk efter min lilla löpsväng. Eller träningsvärk är nog fel ord, jag har värk i mina vader, soooom vanligt. Jag får muskelknutar och hela vaderna blir som två stora klumpar...
Spinningpasset var ganska mycket sittande och tung belastning så att låren fick kämpa rejält, det blev endel mjölksyra i vaderna men det gick att kämpa igenom.
Passet kändes lite som ett återhämtningspass. Imorgon blir det att köra spinning igen, gasen i botten i 55 minuter :) Lite styrka ska jag också pricka in.

Jaa ni ser ju, veckans schema har redan ändrats men det är för att mina kompisar skulle gå på spinningen och då vill jag ju haka såklart, är ju så skoj att träna många, vi kniper nog en hel rad i salen, nästan.

Skjuter upp löpningen till på onsdag istället då, nu skriker mina vader av lycka :)

Nu ska jag sova, är så sjukt trött.
Hoppas ni haft en bra start på veckan, Godnatt!

Alva inspirerar mig mycket just nu, eller har gjort det hela januari.
Det känns lite som mitt liv fast förrförra våren då jag inte åt socker, gick ner 5kg och mådde allmänt bra genom att äta nyttigt och träna sånt jag tyckte var roligt, inga konstigheter egentligen.
Jag vill så gärna komma tillbaka till det välmåendet i både kropp och knopp.

Jag har nu under januari inte ätit så mycket onyttigheter men både förra helgen och denna har jag ätit godis. Inte groteskt mycket men ändå. Jag vet ju att jag egentligen mår bäst när jag skippar det helt. Både psykiskt och fysiskt. Det som dock känns svårast är omgivningen. Många tycker jag är "töntig" för att jag inte äter onyttiga saker, folk blir obekväma för att de själva äter onyttigt när jag är med och så vidare och jag har den känslan att jag inte vill vara till besvär fast egentligen borde det ju vara helt självklart att jag kan göra som jag vill och strunta i efterrätten om jag inte vill ha även om alla andra äter utan att jag ska känna mig dum.
Jaa, ni märker ju vilka i-landsproblem som härjar runt i hjärnan...

Imorgon ska jag göra upp en matlista för kommande vecka, gå och handla och hädanefter gör jag som jag själv vill och struntar i vad andra tycker och tänker om mig och mitt levnadssätt.

Jag säger dock inte att som jag resonerar är det rätta utan som jag tidigare "tjatat om" så mår vi ju alla bra på olika sätt och inget sätt är rätt eller fel tycker jag.

Nu ska jag precis som Alva gjort, försöka leva och må hälsosamt för mig själv och kanske på köpet få en sundare och lättare kropp att bära runt på.

JAG HAR KÖPT NYA SKOR!
Gissa vilken färg, KNALLROSA?
My god, det trodde jag aldrig.
De var så sjukt sköna så kunde inte låta bli även fast de är sjukt fula.
Imorgon ska jag inviga dem.

Ni ska få se skapelserna när jag kommer hem, är hos syster nu.
Vi hörs sen.